Ah vilken mysdag det har varit idag. Inte gjort princip något. Men imorgon har jag första mötet hos phykologen. Lite nervöst är det och är samtidigt är jag lite rädd. För vill jag verkligen gräva fram det förflutna och komma ihåg. När jag pratar med min sambo om det som hänt så blir jag upprörd. Allt känns så overkligt att jag verkligen mått så dåligt och bettet mig som jag gjort. Kan som inte förstå det....Ectn har ju tagit bort minnet av allt som hänt. tack och lov på ett sätt, men samtidigt kan jag inte sluta grubbla heller. Jobbigt dehär!
Nu blev jag ledsen bara jag skriver om det. börjar tänka tillbaka. allt är så ofartbart. fick veta lite detaljer om hur jag mått och bettet mig idag av min sambo..vilket jag inte borde ha undrat om. för nu gruvar jag ju bara och är ledsen.
Men hoppas och ber att allt går åt bättre håll nu och att jag kan bli mig själv igen. För det är det enda jag vill!
Nu tänkte jag ta och kolla någon film med min sambo och ventilera lite. Är så himla glad att jag har honom i mitt liv. Så stark person han är!
Godnatt alla fina läsare!
Bild från igår. Lite halvt sliten och så. Men well well!
Hej, måste bara få fråga.. när du gjorde den där ectn som du skriver om. Var det för? som ett bot mot hur du mådde och din sjukskrivning? Och hur långt tillbaka sträcker sig minnesförlusten? Dagar? Veckor? Månader?
Låter läskigt att inte minnas... hoppas du de kan hjälpa dig i morgon och framöver med att hitta trådar att nysta i om vad som hänt.